Därför sker skolskjutningar – och så gör du om det händer

Någon skjuter vilt omkring sig, mitt i en skola. Vi tog reda på varför det blir allt vanligare med skolskjutningar i USA och vad du gör om det skulle hända dig.

Den senaste tiden har en skrämmande siffra spridits i media runt om i världen: ”18 stycken skolskjutningar har skett i USA, bara under 2018”. Nu menar flera granskande medier att siffran inte stämmer. Man har felaktigt räknat in alla gånger som någon burit ett vapen på ett skolområde, till exempel en parkering, efter skoltid. Den verkliga siffran ligger någonstans mellan fem och tio skjutningar. Vilket är skrämmande många nog!

Varför sker skolskjutningar?

Inga experter kan säga exakt varför det sker. Men många menar att det sker så många skolskjutningar, främst i USA, på grund av att alla medborgare får ha vapen hemma och att vem som helst får köpa. I Sverige måste du däremot ha ett bevis från en skytteorganisation eller en jägarexamen för att få köpa vapen. Det gör att tillgängligheten till vapen blir svårare.

Men att alla i USA får ha ett vapen innebär ju inte att alla skulle vilja skjuta i en skola?

Nej, det stämmer. Enligt rättspsykiatern Xavier Amador finns det två typer av personer som kan skjuta på oskyldiga barn och ungdomar, säger han till Svenska Dagbladet. Antingen är det en person med fullständig brist på empati och en historia med grymhet. Eller en person med obehandlad allvarlig psykisk sjukdom.

Hur många skolskjutningar har det varit genom åren?

En av de största och första skolskjutningarna skedde på Columbine High school i Colorado år 1999 då 12 elever dog och 21 skadades allvarligt. Sedan 1999 har 150 000 elever på 170 olika skolor i världen upplevt en skolskjutning.

Har det hänt i Sverige?

I Sverige har det enbart skett en skolskjutning genom historien. Den skedde på en skola i Kungälv år 1961. Under ett skoldisko i gympasalen klev en äldre elev in och sköt vilt omkring sig. Sju ungdomar skadades och en dog. I Sverige har dock flera andra typer av skolmassaker skett, utan skjutvapen. Den största är attacken i Trollhättan 2015 då en ensam kille klädde ut sig och dödade tre personer med ett svärd. Motivet var deras utländska bakgrund.

Vad gör jag om det händer mig?

Det är väldigt liten risk att det skulle ske en skolskjutning i Sverige. Men om det sker så har Skolverket olika råd till dig som elev att tänka på:

– Utrymning: Befinner du dig i trapphuset eller på skolgården och bedömer att du kan komma ifrån skolområdet utan att gärningspersonerna upptäcker dig är utrymning det bästa alternativet.

– Inrymning: Om du anser att det inte är säkert att ta dig ut bör ni låsa om er i klassrummet, släcka ljuset, vara tysta och hålla er ifrån fönster och dörrar.

– Utestängning: Om våldet sker på exempelvis skolgården är det säkrast att låsa ute gärningsmannen genom att låsa ingångar och fönster och gömma sig inomhus.

Varför blir det allt vanligare att det skjuts i USA?

Allt fler i USA äger ett vapen, och därmed ökar risken att det skjuts. Det finns 88,8 skjutvapen per 100 invånare i USA idag. Det är den överlägset högsta siffran i världen. I genomsnitt skjuts 24 stycken barn varje dag i USA, och år 2016 dödades fler ungdomar av skottlossning än någonsin förut, nämligen 1637 stycken.

Vad gör USA för att minska skjutningarna?

Efter den senaste skjutningen i Florida i februari 2018 där 17 ungdomar dödades så har USA börjat skärpa sina lagar. I Florida höjdes åldersgränsen för vapen från 18 år till 21 år och dessutom införs en väntetid på tre dagar innan du kan hämta ut ditt vapen. Nu utreder fler delstater i USA hur de ska minska risken för kommande skolskjutningar.

Var är March for our lives?

Efter skolskjutningen i Florida har studenter gått samman för att kräva strängare vapenlagar. Den 24 mars 2018 skedde demonstrationen March for our lives i Washington DC, samtidigt som det anordnades liknande demonstrationer på 800 andra platser i världen. Kändisar som Ariana Grande, Miley Cyrus, Selena Gomez och Demi Lovato stöttade också demonstrationen.

Källa: Källa: dn.se, washingtonpost.com, kit.se, Skolverket.se

Foto: IBL, Stela Pictures

Titta på fler klipp från FRIDA: