Annons

Annons

Het novell: Musikfestivalen



Mitt under konserten tappar Klara bort sina vänner. Främlingen Viktor hjälper henne att hitta dem. Men vem är han och varför känner hon en så stark attraktion till honom? Läs FRIDAs sommarnovell här!

”Har du någon aning om var de skulle kunna vara?” frågade han.
Han stannade till och såg ut över den stora folkmassan av dansande ungdomar. Han var så mycket längre än henne att han inte behövde anstränga sig för att överblicka det gungande publikhavet. ”De kanske är där inne någonstans.”

Annons

Klara stod som paralyserad bredvid främlingen hon just stött på. Han hade presenterat sig som Viktor när hon av misstag gått in i honom vid toaletterna och han erbjudit sin hjälp.
”Ja, kanske.”
Hon kände sig fullkomligt förvirrad, ja, till och med lite rädd. Hon hade intalat sig själv att hon hittade till toaletterna och tillbaka, övertalat sina vänner om att hon skulle vara tillbaka innan nästa spelning började. Efter många om och men hade de låtit henne gå på egen hand. Hon tog sig för pannan och förbannade sig själv för sin dumdristighet, hon visste för väl att det inte hade varit en bra idé att gå iväg ensam inne på ett så stort festivalområde. Speciellt när batteriet på hennes mobil hade laddat ur.

”Kom” sa Viktor. Han tog hennes hand och ledde henne in i publikhavet.
Den nya spelningen hade redan börjat och folk var som galna. Vissa hoppade bara, medan andra rörde mer på höfterna. En del stod stilla och en del diggade med till musiken på sitt egna sätt.
Klara stannade och försökte överrösta musiken.
”Kan jag få sitta på dina axlar?”
Viktor nickade och böjde sig ner tillräckligt mycket för att hon skulle kunna sätta sig. När han sakta reste sig upp var det som om hon såg världen, eller i alla fall publikhavet, från ett helt nytt perspektiv. De gick sakta framåt. Nära scenen fick Klara syn på sina vänner.

”Vad var det som tog så lång tid?” ropade Amanda över musiken. Hon fortsatte dansa med de andra som bildade deras gäng om fyra.
Klara förklarade allt. Hon berättade om hur lång kön till toaletterna hade varit, om hur hon försökt hitta tillbaka men gått fel och om hur hon stött på Viktor när hon gått tillbaka till toaletterna för att se om hennes vänner kanske väntade på henne där trots allt. Sedan lät de sig bli en del av den gungande folkmassan.
Hon dansade tätt intill Viktor och blev ett med musiken. Hon svängde på höfterna som om hon aldrig gjort annat och njöt av den svala sommarkvällen. Vid flera tillfällen dansade de så nära att hon upprepade gånger kände hur hans hand vidrörde hennes. Det fick henne att i smyg bli generad. Hon kände hur hon blev varm i hela kroppen bara av att snegla på hans rufsiga mörka hår och solkyssta hud.

När Viktors kompisar, som dykt upp och dansat med Klaras vänner, vid slutet av kvällen föreslog att de alla skulle fortsätta hänga på hotellet där de bodde, hade de tackat ja. Den här kvällen var definitivt inte slut än. Amanda hade fått upp ögonen för en ljushårig kille som hon livligt pratade med, medan Jonna och Alice höll hårt om killen som verkade vara clownen i det killgäng Viktor ingick i.
”Du måste se utsikten från takterrassen” sa Viktor. Han gick bredvid henne i hotellkorridoren bakom de andra.
”Tror du att de andra skulle sakna oss?”
”Nej, de ser rätt upptagna ut” svarade han, och ropade till kompisarna att de nog skulle ut på terrassen. Han fick ett nickande svar tillbaka.

De tog hissen upp till högsta våningen på hotellet och följde korridoren rakt fram. Viktor tog hennes hand och när de äntligen var ensamma på den intima terrassen kändes det som att det gick att ta på den pirriga tystnaden mellan dem.
Hon kunde inte tänka på något annat än hur det vore att få kyssa honom, linda in sina fingrar i hans lockar och att röra hans muskulösa armar.

Plötsligt drog Viktor henne till sig och deras läppar möttes. Först mjukt och försiktigt, sedan hungrigt och utforskande. Han lät händerna vila på hennes höfter. Klara kände hur pulsen rusade iväg och hur hjärtat dunkade hårt i bröstkorgen. De hade utbytt gnistrande blickar hela kvällen, men ingen av dem hade vågat bryta isen mellan dem, förrän nu.
”Det är verkligen något speciellt med dig” andades han.

Klaras hjärta hoppade över ett slag. Hon hade lagt armarna omkring honom, tryckte sin kropp mot hans och såg in i hans grå ögon.
”Du är inte så dum du heller” sa hon och log.
Deras pannor vilade mot varandra och en känsla av välbehag rusade genom kroppen. För en sekund stod de bara där, tysta, och lät deras intensiva blickar tala för sig själva. De behövde inte säga något för att veta att elektriciteten som sprakade mellan dem var ömsesidig.
Viktor placerade en blond hårslinga bakom hennes öra och kupade ena handen om hennes kind.
”Vad sägs om att sova hos mig i natt?”

Klaras hjärta rusade iväg och pulsen slog så skrämmande fort att det kändes behagligt.
Även om hon inte ville någonting hellre, så tvekade hon. Hon ville att det som uppstått mellan dem skulle vara mer än bara en natt.
”Vi har ju precis träffats…”
”Tror du på kärlek vid första ögonkastet?” frågade han i stället, och drog henne ännu lite närmare sig.

Hon såg på Viktor genom långa ögonfransar och uppfylldes av allt runt omkring henne. Den magiska utsikten, sommarlovet och drömkillen som stod bredvid henne.
”Ja” svarade hon.
Viktor log brett. Han stod där framför henne, tillräckligt nära för att inte kunna se vad hon tänkte. Hjärtat slog snabbare, som om adrenalin utsöndrats i bröstet, när han sekunden senare passionerat pressade sina fylliga läppar mot hennes. Han tog hennes ansikte mellan sina händer, höll upp det mot sitt och kysste henne med all sin skicklighet, med all sin ömhet och lust och längtan och lättnad.

Klara lät fingrarna leka i hans mörka hår. Hon fängslades av honom. Tiden hade stannat till och vid det här laget kunde hon inte minnas vad klockan var. Magin hängde i luften. Han hade fullkomligt tagit henne med storm och förtrollat henne. Det var som om hon befann sig på en annan planet. Det fanns inga andra alternativ än att tillbringa resten av natten med honom.

Hon tog hans hand och ledde honom ut från terrassen och in på hotellet. Han förstod vinken och visade vägen till sitt hotellrum två våningar ner. Under den korta hissfärden började de utforska varandras kroppar och nyfikna händer kupade hennes bröst under linnet samtidigt som de kysste varandra.
Han satte kortet i dörren bredvid. Den låstes upp och gled upp på glänt. Han backade in henne genom dörren, stängde den och lät bli att tända ljuset.
”Jag är så glad att jag träffade dig”

Klara kände sig varm i hela kroppen. Hon kände hur blodet rusade genom ådrorna och hur hon fylldes av spänning. Hon la sina armar runt honom och drog honom närmare när deras läppar möttes i ännu en kyss.
”Det där med att tappa bort sina vänner kan verkligen leda till någonting bra”

Viktor la händerna på varsin sida om hennes midja och höll henne nära honom. Det fanns inget utrymme mellan dem längre, deras kroppar pressades mot varandra.
”Jag vill att du ska veta en sak” sa han sedan.
”Vadå?” andades hon.
”Jag är inte bara ute efter sex” sa han lågt. ”Jag skulle verkligen vilja fortsätta träffa dig, vill du det?”
Klara kunde inte tänka på morgondagen, vad som skulle hända efter det här. Även om hon inte ville bli besviken så var det enda hon fokuserade på det som hände just då – och hur mycket hon ville ha honom.
”Det är klart att jag vill.”

Hon kände hur han slappnade av när han såg på henne och försiktigt smekte hennes kind med sin hand. Hans ögon lyste genom mörkret och hon kände hur hans hjärta slog.
”Det känns som om ditt hjärta dunkar så hårt att det snart kommer hoppa ut ur bröstkorgen på dig.”
Viktor började kyssa henne på halsen.
”Det är för att … jag inte kan låta bli dig.”
”Det ska du inte göra heller” svarade hon, samtidigt som hon ledde dem båda till sängen med vita hotellakan.

Hans händer var överallt. De rörde, smekte och retade henne. Hans läppar gick från att vara på hennes, till att kyssa halsen och nyckelbenen. Klara kände hur det började pulsera mellan hennes ben och hur hans lem växte. Det gjorde henne bara ännu mer upphetsad. Lusten hon kände var lika vansinnig som hans. Hon kysste hans läppar, satte sig gränsle över honom och drog av honom tröjan.

Hennes händer letade sig ner över hans breda bröstkorg och kände hur musklerna spändes.
Hans hunger eldade upp henne när hon la armarna om hans axlar. Klara hade aldrig tidigare blivit upphetsad så snabbt när hon varit med någon. Det var som om hon inte hade någon kontroll över sina känslor, som om det enda hon ville var att röra honom. Hela tiden.

Viktor kysste hennes hals och ansikte samtidigt som hans händer kupade brösten. Han kändes trygg men ändå lekfull. Klara kunde inte förstå att hon äntligen faktiskt kände något för någon. Ett klädesplagg i taget föll till golvet och det fanns inget jobbigt eller nervöst med att visa sig naken för Viktor.
”Du är så otroligt sexig”, sa han och hänfördes av hennes kropp.
För första gången kände Klara att hon kunde vara sig själv till hundra procent och verkligen njuta av den intima stunden. De rullade runt så att Klara hamnade underst på rygg och Viktors hand letade sig ner mellan hennes ben. Han smekte henne utanför trosorna och undersökte hela området. Nu var det omöjligt för Klara att vänta en sekund till. Hon drog av det sista plagget som fanns på sin kropp och Viktor gjorde detsamma.
”Jag vill ha dig”, sa hon och drog honom till sig.

Det pirrade i hela kroppen och blodet rusade vilt genom ådrorna av upphetsningen.
Med ett lekfullt leende pressade Klara sig mot honom. Hon var full av åtrå och ville inget annat än att känslan mellan dem skulle finnas kvar där för alltid, så hon gav ifrån sig ett mjukt stön. Sedan kysste hon honom djup och passionerat, och lät sig omfamnas av den magiska natten – totalt.

Följ FRIDA på Facebook, Youtube, Twitter, Instagram och Snapchat för att inte missa något.

Av: Malin Engelbrektsson
Foto: IBL

Annons
Annons


Annons




Laddar