För en vecka sen fick jag ett samtal av en nära kompis, "Martin" att hans mamma hade tagit bort en tumör som satt i halsen. Det var som en chock! Jag hade inga ord, senast jag träffade "Sara" så verkade hon så frisk. Hon var glad och pigg som hon alltid brukar vara. Martin berättade för mig att dom skulle åka tillbaka till sjukhuset på tisdag (igår) för att se vad proverna visade, om det var en godartad tumör eller inte. Idag så ringde jag hem till dom för att höra hur det gick, Saras hade en elakartad tumör. Min mage frös till is och jag tänkte "Det här inte sant, det är inte på riktigt!" Att det kan gå så fort, hon märkte inget innan, Sara hade bara lite ont i halsen och svårt att svälja. Hon trodde att hon hade en förkylning. Men det var mycket värre än så.

Cancer drabbar flera personer varje år. Det är en fruktansvärd sjukdom som förstör så mycket! Sara ska åka till Örebro nästa vecka för att påbörja sin strålbehandling och cellgiftsbehandling. Man känner sig så hjälplös, det finns inget man kan göra förutom att hoppas att det kommer bli bra! Och finnas för varandra. Sara och Martin är redigerade namn.