Av saknad. Avundsjuka. Sorg. Är bara ledsen nu... Önskar jag hade en pojkvän. En som håller om mig. En som ger mig värme. Önskar jag hade mer vänner. Som gjorde Grejer med en, sp man inte bara sitter hemma.
Saknar Tyskland som fan. Då var min värld hel. Min mamma mådde bra. Vi gjorde utflykter, åt ute, mina vänner bodde grannar med mig. Jag var glad hela tiden. Min mormr och morfar levde. Allt var underbart då. Saknar det.
Avundsjuk på alla som har en pojkvän. Eller bästa vänner. Jag har inte det. Allt är så annorlunda nu. Vill gråta, för ingen anledning. Eller vill gråta för allt suger nu.
Hatar också att jag ibte har kontakt med min stora syster ocj min stora bror.

fan jag vill inte helvete jävla skit jag orkar inte... fanfan... alla göra roliga saker på helgerna. jag gör inget. klarar inte av det. jag hatar mitt liv fan. kommer inte klara nästa sommarlov. men det är bra! då har jag klarat mitt mål. överleva 9an. sen kommer ändå ingen bry sig längre. vet inte vad jag skriver. vill gråta, men då skulle min mamma bli orolig. får aldrig gråta. människor omkring mig hela tiden. klarar inte. hatar alla. hatar mig själv.
"I want to live, not just survive".

Ingen som förstår mig riktigt tror jag. Men det kan jag ju inte vara arg på nån för. För förstår inte mig själv. Jag vill sova resten av mitt liv. Frågan är, är inte det ungefär samma sak som att säga jag vill dö?? För Jah orkar inte.... Vill inte.... Vill lägga mig i en hög och gråta. Min mamma mår skit nu också...

Tack så mycket alla mina vänner -.- ni kunde hört av er och frågat hur jag mår... Nu när jag vart på begravning.... Ni hör minnsann av er bara när ni behöver hjälp eller har tråkigt. Tack så mycket!! Inte ens han har hört av sig och det gör mig mest ledsen!! Känner att han gillar mig mindre och mindre. Trodde vår vänskap var något speciellt. Vad dum
I huvudet jag ör. Jag ör ingenting för honom :'(