"Jag älskar dig." Han viskar det mjukt i hennes öra samtidigt som han försiktigt smeker hennes kind. Hon blundar och trycker sig medvetet några centimeter mot väggen. Hon vill svara "jag älskar dig också", men hon förmår sig inte att göra det. Orden fastnar på tungan, hon vet inte om hon skulle mena dem. I takt med att besöken på Jockes prydliga rum blir fler och fler ökar även hennes osäkerhet. Hon tar ett djupt andetag och blundar, försöker njuta av situationen även om tankarna studsar vilt i huvudet. Undrar hur hon hade känt om det varit Will.. Nej. Honom ska hon inte tänka på. Han är bortplockad, utraderad, försvunnen från hennes liv.
"Är vi... är vi tillsammans nu?" Jocke ser på henne och hon ser nervositeten i hans blick. De nötbruna ögonen stirrar stint och hans underläpp darrar lätt. Plötsligt känner Agnes också nervositeten bränna i bröstet. Vad ska hon svara på det?
"Jag ska fundera på det." hör Agnes sig själv säga och redan innan hon stängt munnen känner hon att det var fel svar. Antingen ett "ja" eller ett "nej, inte kanske eller vet inte eller vi får se.
"Okej" säger Jocke, och Agnes ser det sårade i hans blick. Hans ögon blänker och han stirrar stint mot väggen, som om han hindrar sig själv ifrån att börja gråta.
"Jag menar ja såklart! Självklart ska vi vara ett par!" hon utbrister det nästan lite för snabbt, men hon står inte ut med att göra honom ledsen. Hon ser förvåningen i hans blick, men också glädjen.
"Jag älskar dig" mumlar han och hon kysser honom på munnen. Vill inte att han ska prata, fråga varför hon inte svarade så direkt. Just nu vill hon bara kyssa bort den där våta linsen han nyss hade på ögonen så att samvetet lugnar sig.

Agnes känner pulsen eka i huvudet, och hjärtats hårda slag mot bröstkorgen får henne att skälva lite där hon sitter på Jockes säng, i hans välstädade rum.
Hon ser sig nervöst omkring i rummet. Det ser prydligt och nästan nystädat ut, med alla vitmålade ytor utan minsta antydan till damm eller slitage. Hon riktar blicken mot hans skivsamling som står i en bokhylla i rummets ena hörn. Hon reser sig och kollar lite närmare på samlingen, ser att det finns ett stort utbud av musikgenrer och artister, allt ifrån The Beatles till Iron Maiden och Håkan Hellström.
"Sett nån intressant skiva?" Jockes röst får henne att hoppa till, och hon vänder sig om för att se honom i ögonen.
"Hur länge har du samlat?" frågar hon rakt på, ignorerar hans fråga som hon ändå tror mest var ett sätt för honom att säga "jag är här nu".
"Sedan jag var 8. Har alltid gillat musik, och efter att jag fick den här på min födelsedag var jag fast". Han ler stolt och räcker fram en Markoolio skiva.
"Haha vad gulligt. Men ofta du köper skivor fortfarande? Finns ju Youtube och Spotify nu ju" ler Agnes lite retsamt.
"Det är ju en helt annan grej med skivor! Köper du den, har du ju den i all evighet, du äger den. Dessutom har jag snart 298 nu, så vill verkligen skaffa två till så att det blir nytt hundratal." säger Jocke och verkar vilja avsluta diskussion kring hans skivsamling genom att norpa åt sig en bulle ifrån brickan han tydligen hade ställt på skrivbordet och sen sätta sig på sängen. Hon gör likadant, fast skippar bullen. Tänker att det nog skulle bli mun-mot-mun-kontakt, och i så fall ville hon inte att munnen ska vara fylld med kladdiga bullrester. Det uppstår en tystnad i ungefär en minut medans Jocke tuggar. Men sedan känner hon hur han lägger handen på hennes jeansklädda lår, samtidigt som han lutar huvudet åt sidan, böjer sig fram och kysser henne. Det blir en intensiv tungkyss och Agnes blundar, njuter av närkontakten och tillåter sig tappa uppfattningen om tid, rum, press och krav. Det enda som finns är Jocke. Jockes läppar, Jockes tunga, Jockes kropp som rör vid hennes. Just nu är Jocke Agnes värld.

"Hej!"
Jocke möter henne i korridoren, vinkar glatt när han ser henne. Efter samtalet med Sofia har Agnes börjat sms:a med honom igen, och först nu inser hon hur gullig han är. När hon närmar sig honom ser hon detaljerna på hans kropp, sådant man inte lägger märke till utan att titta lite extra. Hon frågar sig varför hon inte lagt märke till hans muskulösa armar, trots att hon hade dem runt midjan i lördags, och varför märkte hon inte hur sexiga hans läppar är, trots att hon hade dem tryckta mot sina? Det sticker till av ångest i bröstet och hon får anstränga sig för att blockera tankarna på Wille, när hon inser att det är på grund av honom hon inte upptäckt Jocke. Hon blundar hårt, och när hon öppnar ögonen igen har hon bestämt sig. Utan att tänka omfamnar hon Jocke, trycker sin hud mot hans, känner hans kroppsvärme.

"Ja men berätta då! Hörde av Jocke att det gick hett till..."
"Har du pratat med Jocke?" Agnes hör hur rösten går upp i falsett, precis som den brukar göra när hon blir nervös eller irriterad.
"Ja, och han gillar dig verkligen, Agnes. Vet du hur fina ni skulle vara tillsammans?" Sofia söker ögonkontakt, vill liksom tvinga ur Agnes ett "ja".
"Jo, vi skulle nog vara fina..." säger Agnes försiktigt och hugger in på glassen som står uppdukad på köksbordet framför henne.
"Agnes och Jocke, skolans gulligaste par!" ler Sofia och viftar med armarna så som hon alltid gör när hon vill övertyga.
"Jo.." mumlar Agnes och hinner inte försätta innan Sofia avbryter henne.
"Tänk dig er två, hånglandes i korridorerna, hållandes handen på lektionerna och överösandes söta kommentarer på Facebook! Ni skulle vara hur gulliga som helst!"
"Mm, Jocke är fi..." börjar Agnes men avbryts återingen av Sofia.
"Ja Jocke är underbar, perfekt för dig. Men skulle inte du berätta vad som hände i lördags?"

"Vad gör du nu då?" blinkar mobilskärmen. Agnes suckar. Det är tredje gången han frågar henne det i dag. Sedan igår när de träffades hos honom, har han sms:at konstant. Vanligtvis blir hon glad när hon får sms, men idag är det bara irriterande. Hon sätter sig framför datorn och loggar in på Facebook. Det första hon upptäcker är de 9 händelserna som blinkar rött. En förhoppning, en gnista tänds i ögonen, kanske är det Wille som gillar alla hennes bilder? Men i nästa sekund ser hon att det är Jocke som är gillaren. Vad hade hon tänkt sig egentligen? Hon bläddrar snabbt igenom nyhetsflödet och inser snabbt att hennes drömstatus, att Wille ändrar sin relationsstatus, lyser med sin frånvaro.
Den klingande sms-signalen får Agnes att snabbt, men irriterat greppa mobilen. Den första tanken är att det är Jocke som ställer en till meningslös fråga, men det är Sofia som sms:at.
"Vill du komma över? Har Ben och Jerrys i frysen" skriver hon, och Agnes svarar att det vill hon jättegärna. Tio minuter senare knackar hon på hos Sofia.